fredag 29 maj 2009

Utställningsträning

Oj, oj vilket härligt väder vi har haft idag!!! Varmt och soligt. Såååå skönt.

Idag har vi utställningstränat och alla tre hundarna fick chansen att visa vad de går för. Det var premiär för samtliga. Nåja, Solo hade ju sin premiär i Österby (han fick ju ingen träning dagarna före som det var tänkt). Solo ville mest busa innan vi satte igång. Då var han rätt okoncentrerad men lyckades ganska bra ändå eftersom han vet vad utställning handlar om. Lusse var som en tossig virvelvind och var alldeles förtjust. Han kunde inte stå stilla och ville bara ha godis. Man blir ju liksom full i skratt… Säkert går det bättre nästa gång. Mellon var helt fantastisk som den veteran han är. Och visst är han väl fin, 6-åringen? ;-)


Mellon står fint


Mellon
Lusse fick span på en annan hund. Det tackar vi för!

Solo spanar efter några barn med en boll

Solo gör sitt jobb :-)

Solo



:

onsdag 27 maj 2009

Solo i Österby

Något sent kommer uppdatering om Solos delaktighet i utställningen i Österby i helgen som var. Solo och jag åkte dit i ett ohotat regnväder. Det fanns ingen tvekan om att vi skulle bli tvungna att värma upp och tävla i regn. Trist med regn men positivt med värmen, för det var inte så ruggigt kallt som det kan bli. Solo hade täcke på för att inte bli blöt. Jag hade "gympaskor" som blev genomblöta! Men underlaget var bra i den nedre delen av herrgårdsparken där ring 22 fanns som Solo skulle tävla i. Det fanns också hyfsat gott om utrymme att värma upp. Men uppvärmningen för Solos del handlade här om att acceptera alla andra hundar som också var på plats. Han var redan väl uppvärmd från cyklingen hemma på morgonen. Det var bra att vi cyklade för han spänner sig så lätt när han blir upphetsad och då åker ryggslutet upp och han ser lite hög ut i bak. Det är för att han helt enkelt går på tå! Så glad och galen kan man bli, när man heter Solo! :-) Men när Sofie (Lönn) som så snällt ställde upp som handler åt Solo tog hans snöre och sprang några meter såg vi att hans bakställ så helt fint ut. Det var gott att se innan det var dags för tävling. Jag kunde pusta ut och vara nöjd med de föreberedelser jag hade gjort. Solo var också badad dagen före, hade fått klorna klippt och tänderna någorlunda skrapade. Så det enda jag kunde påverka i uppvärmningen var hans uppspelthet. Det funkade ganska bra. När Sofie tog över honom hade jag lyckats få ner honom i varv hyfsat bra. Det jag fokuserade på var att avleda honom utan att stressa och att låta honom skälla utan att markera mot det. När han visade uppmärksamhet mot mig fick han beröm. Jag satsade på att prata lugnande, smeka honom och få honom att följa mig i mina rörelser. Läge att busa var det inte! :-)

Bedömningen av faraohundar började kl 9.00 och om jag inte missminner mig så var det tre hanhundar (inkl Solo) som tävlade om cert. Alla tre fick CK men Solo blev utan certet. Han klarade sig dock bra i den enskilda bedömningen men ville inte riktigt visa sig och stå stilla i tävlande om Bästa hane. Vi fick en fjärde placering. Kritken var det dock inget större fel på. Han fick enbart positiva ord av domaren, bla "excellent mover" vilket jag är mycket glad över! :-)

Tack Sofie för att du visade honom, min knasiga, galna och glada Solo. Det var intressant att se att han var så "mammig". Det trodde jag inte. Han sökte efter mig hela tiden så jag var tvungen att stå i hans blickfång när han var inne i ringen för att han skulle kunna koncentrera sig!



:

tisdag 19 maj 2009

Matvägraren

Nu närmar det sig utställning i Österby och jag kan konstatera att Solo knappt märkbart har lagt på sig lite extra hull de senaste veckorna. Han har haft en svår period med maten och vill helt enkelt inte äta. Jag har försökt att inte göra någon affär av det. Istället har jag försökt att reta hans aptit. Ibland har det funkat och han har kommit igång att äta men oftast smakar han bara lite och sen lämnar han maten. Det är ju frustrerande såklart. Men jag hoppas att han inte är för tunn i domarens ögon på lördag. På torsdag blir det utställningsträning med fotografering. Det blir intressant att se hur han ser ut stående och i rörelse.

Good news! Jag tror det blir fin-fint utställningsväder i helgen! Vilken tur, eller hur?



:-)

torsdag 14 maj 2009

Vaccinationer

Idag har Solo varit hos veterinären för att få ett par sprutor vaccin, mot kennelhosta och rabies. Annars kan han inte tävla nästa helg i Österby! :-) Och han kan ju bli väldigt sjuk om han får kennelhosta. Det är för övrigt en sjukdom som jag vet väldigt lite om. Kanske värt att ta reda på något om den. Men jag vet att den är väldigt smittsam. Solo avskyr verkligen att få sprutor och blir rätt stressad av att bli trängd av obekanta vuxna. Men han var jätteduktig idag hos veterinären och tolererade hyfsat bra att ta vaccin i näsan och i nacken.

Vaccinet i näsan i form av spray var mot kennelhosta. Det är en ny form som tydligen ska vara mer effektiv än den vanliga i sprutform. Sen fick han en spruta mot rabies. Egentligen skulle han ha fått den i september förra året för att upprätthålla skyddet mot rabies. Men jag missade den sprutan och nu måste vi gå genom hela proceduren igen med blodprov om 120 dagar och analys av blodet för att vara säker på att han har skyddet i kroppen. Annars kan vi inte resa utomlands om vi skulle vilja det framöver. Jag har räknat ut att vi hinner få svar och bekräfelse på blodprovet innan Eckeröutställningen. Med några dagar! Vilken tur! Puh. Om vi vill åka dit alltså, i september.

Med tre hundar är det otroligt mycket att hålla reda på med vaccinationer. När ska vem vaccineras? Mot vad och varför? Vilket fabrikat på vaccin är bäst? Ja, numera ändrar veterinärerna ofta vaccin beronde på priser och leverantörer. Vissa veterinärer beställer också sitt vaccin direkt från utlandet medan andra inte gör det. Det leder till att hundar vaccineras olika beroende på veterinär. Samma typ av vaccin ger ofta skydd under olika lång tid. Det kan vara knepigt att hålla reda på. Det gäller verkligen att kolla olika fabrikat, fråga veterinären, för att se hur länge de håller. Exempelvis för rabiesvaccin finns Rabisin som man måste uppdatera varje år i jämförelse med Nobivac som uppdateras vart tredje år. Under en tid har jag pendlat mellan att besöka Ekeby veterinärpraktik och Hellströms veterinärpraktik men nu har jag bestämt att hålla mig till en - Hellströms. De verkar vara mer "up to date" där och är mer kunniga. Dock är djurvårdarna riktigt dåliga så man får göra allt jobbet själv med att hålla hunden när sprutan ska ges och så vidare. De verkar inte kunna närma sig hunden på ett naturligt sätt utan dyker bara rakt på. En hund som Solo accepterar inte det.

Men nu är Solo i alla fall vaccinerad och klar inför utställningen i Österby nästa helg! Det känns skönt.



:

Svaret på vad som hände sen


Mellon stannade kvar i hagen, Solo och Lusse sprang rakt ut! Som tur var kom ingen bil och de klarade sig över vägen (30km/h i hastighetsbegränsning) Dock, så var de i denna handling på rymmen! Eller åtminstone på vift. Jag sprang efter och ropade på Solo framför allt. De försvann raskt in på en villagata. När jag kom dit såg jag inte till någon hund. Jag tänkte "Nu är det kört! Nu kommer de att göra hela Sävja (som är området där vi bor)" Jag ropade på dem igen och då plötsligt kommer de båda två farande från första huset på gatan! Puh, de hade inte sprungit längre än så och de kom på inkallning, fantastiskt. Vi kopplade dem och kunde lugnt gå tillbaka till hagen.
Hagen är stor och risken att de ska springa ut är ganska liten. Nu råkade det vara så att jag, klumpigt nog, ropade på Solo för inkallning utan att tänka på att jag hade ett gapande grindhål bakom mig. Solo hade säkert inte avsikten att smita ut, utan han hade helt enkelt för hög fart för att stanna och han var ju jagad av Lusse!
Men läskigt är det när de blir lösa utan koppel på en plats där olyckor kan hända. Usch och fy. Tack och lov att jag fick dem att komma tillbaka. Vill inte tänka på vad som hade kunnat hända.
-

onsdag 13 maj 2009

Nya uteplatsen

Äntligen är den nya uteplatsen klar! Här är några bilder på processen och färdigt resultat. Nåja, nästan färdigt, det ska målas vitt förståss och det som redan är vitt (det gamla träet) ska skrapas och få ny färg.

Rymningssäkert är det långt ifrån. Ni vet, det finns inget som kan hålla en saluki inne om han verkligen vill fara iväg och jaga något kul, eller för den delen bara springa. Lusse har redan hoppat över några gånger. Visst, han slår i ryggen i blomampeln när han hoppar, men några blåmärken får man väl stå ut med, tänker nog Lusse. Han kommer in direkt när man säger till honom. Det är samma med Solo, han kommer på inkallning och särskilt snabbt om han får en köttbulle för uppoffringen! I lördags när ombyggnaden gjordes var Lusse alldeles förtvivlad. Han ville så gärna ut och springa i trädgården. Han såg från fönstret att staketet var borta och det var nog riktigt lockande. När han väl fick komma ut på terassen, när det nya staketet var på plats, var han så ivrig att få springa att han försökte hoppa ut genom det lilla hundfönstret i grinden! Jag trodde inte mina ögon. När jag hade hjälpt honom att komma loss, man kan säga att han fastnade lite, blev jag så full i skratt. Hur tänkte han??? Ha, ha, ha. Svaret är att han inte tänkte! Knasiga saluki!
-
Så här såg det ut när det gamla staketet var borttaget. Lika högt som grinden som står lutad mot förrådsväggen.

Så här fint blev det när det var klart! Klängväxter ska planters för att klättra i spaljéerna.

Mellon tittar ut genom sitt fönster i grinden!


Lusse kikar också ut!


Härligt att få plantera och göra fint!


Jag älskar färgkombinationen rosa och vitt. Här är favoritpelargonen Mårbacka.



-

Vad händer sen?



Det är mycket rörelse i denna bild. Mellon till vänster, Solo i mitten och Lusse till höger. Titta nära på bilden. Vad tror du händer sen?

-

Om mig

Mitt foto
Den här bloggen har jag skapat för mig och mina hundar, men i första hand för hundarna. Jag tycker att de förtjänar ett fönster mot omvärlden, till sina uppfödare Kennel Enigma, Kennel Badavie och alla syskon och hundkompisar som finns runt om i Sverige. Jag kommer att berätta om deras liv, upptåg och bus på denna blogg, men även om kurser och utställningar, vardagstristess och andra bekymmer. Jag hoppas att bloggen kan uppdateras ofta med bilder på hundarna. Om du har frågor, synpunkter eller bara vill yttra dig i största allmänhet så ska du inte tänka två gånger utan skriv något under kommentarer i något aktuellt inlägg. Jag önskar dig ett hundrikt och hundroligt liv! /Helena