fredag 13 juni 2008

Dags för pedikyr


Lusses tass


Solos tass



Mellons tass

Ikväll är det dags att klippa klor inför utställningen i Avesta imorgon. Alla tre får klorna klippta eftersom de ska med hela gänget. Jag vill ju inte skämmas för Mellon och Lusse även om de inte ska in i ringen. Lusse behöver dessutom lite pälsvård. Han har några kådaklumpar i pälsen som inte har lossnat av sig själva (han har haft de ett tag nu) Jag tar tacksamt emot förslag på hur kåda kan avlägsnas från päls. Vill helst inte klippa för risken att klippa i huden samt av anledningen att det blir fult. Vad är det som löser kåda?? "Tabort"? :-) Nej, nej, inga kemikalier på mina hundar!!

Hur som helst, kloklippning! Bilderna talar ju för att det finns behov. En gång i veckan finns det behov, menar jag. Men vovvarna menar att det aldrig finns behov! Så det brukar bli varannan vecka! :-) De slipper helst denna påtvingade pedikyr. Speciellt Mellon. Han tycker verkligen att det är pest och pina. Vad gör han då!? Jo, han låter mig inte få hålla i tassen. Och håller jag den hårt börjar han gurgla och får han chansen hugger han mot tången! Detta är om han ligger i sängen. Så, det är ju en alltför påfrestande process. Så jag låter honom vara på golvet, med tre tassar i golvet. Själv måste jag då arbeta i "ostkroksställning" (men det är det värt!) för att komma åt att klippa på ett bra sätt. Det brukar bli att han sätter sig också så att han har endast två tassar möjliga att klippa (framtassarna) och då måste jag sitta på rumpan och sen "bli en ostkrok". Svetten brukar rinna... men det som är så himla bra med Mellon på golvet är att han känner sig mer säker, han kan inte hugga mot tången och han ser inte vad som händer. Dessutom är han ganska trygg i det hörn som han brukar backa in i. Alltså blir det inget gurglande och trilskande med honom på detta viset. Han är jätteduktig med tanke på hur obehagligt han verkligen tycker att det är.

Solo är en ängel faktiskt. Han har blivit det! För när han var yngre var man tvungen att pinhålla honom för att han skulle förstå att han var tvungen att vara stilla vid kloklppning. Nu kan jag nästan klippa honom själv när han ligger i sängen. Men det är alltid bra med en assistent som kan klia lite mellan öronen och hålla i ett eller annat ben (så att han inte sprattlar) :-)

Lusse är väl den i gänget som jag klarar helt själv, utan hörn, assistent eller hårda tag. Visst, han kan vara lite omständlig också om han inte är på humör. Då rycker han undan tassen när det är dags att klippa. Om han inte ligger stilla i sängen brukar jag ta ner honom på golvet och inta ostkroksställning och få det hela gjort.

Jag är stolt över att kloklippningen fungerar så himla bra. Jag har nämligen lite klo- och nagelångest. Det innebär att jag själv tycker det är äckligt att klippa klor och även mina egna naglar. Jag vet inte varför. Kanske pga kaninernas klor som jag var tvungen att klippa när jag var liten - det var ju mina kaniner! Det tyckte jag var läskigt.

Jag hoppas att Solo och jag även hinner ut en sväng ikväll för att utställningsträna lite. Imorgon gäller det i ringen! Heja Solo!





Solo i mars 2008
Foto: Jörgen Pettersson

4 kommentarer:

Anonym sa...

Lycka till i morgon! Vi håller tummarna!
Kram från skåneligan Ingrid, Tage och Vilda (Elsa "the greyhound" hälsar av princip inte till en faraohund, hon anser att de är för lågt stående för att hon ska kunna göra det. Däremot hälsar hon gärna till Lusse :))

Anonym sa...

Här funkar kloklippningen utan problem. Båda hundarna står på golvet eller ligger i soffan. Maysan kan stå och sympatignälla lite för sig själv att det är så synd om henne. Astrid står bara helt still och uthärdar. Men hon känner på sig när vi ska klippa klorna och då förvinner hon och gömmer sig. Man får helt enkelt hämta henne. Det är det enda problemet jag har.

Jag fick förut lägga en hund under täcket som inte gillade att klippa klorna. Bara hon inte såg tången gick det bra. Bara att fiska fram tassen som ska klippas under täcket.

Syns imorgon jag är lite nervös för att A inte ska sköta sig. Utan röra sig runt i ringen med humör som det stod i kritiken sist som hon fick för Espen. hahahaha

Anonym sa...

Jag förstår Elsa helt och fullt! Det är ju skillnad på hund och hund! Hmmm, tänk om alla kunde förstå det! :-)
Man blir nästan lite rasist själv, när det gäller hund, av att umgås med såna här särartstänkande typer :-) Lusse skulle säkerligen bli överförtjust i ett möte med Elsa!

Anonym sa...

Det var så roligt att se fina Solo i ringen i Avesta! Han är en tjusig pojk och inte helt olik halvbrorsan Peipei. Kram, Paula

Om mig

Mitt foto
Den här bloggen har jag skapat för mig och mina hundar, men i första hand för hundarna. Jag tycker att de förtjänar ett fönster mot omvärlden, till sina uppfödare Kennel Enigma, Kennel Badavie och alla syskon och hundkompisar som finns runt om i Sverige. Jag kommer att berätta om deras liv, upptåg och bus på denna blogg, men även om kurser och utställningar, vardagstristess och andra bekymmer. Jag hoppas att bloggen kan uppdateras ofta med bilder på hundarna. Om du har frågor, synpunkter eller bara vill yttra dig i största allmänhet så ska du inte tänka två gånger utan skriv något under kommentarer i något aktuellt inlägg. Jag önskar dig ett hundrikt och hundroligt liv! /Helena