Funderar lite...
vad gör en hundmänniska till en hundmänniska?
Är det när man kan "leva" på liknande saker länge?
- har anmält ett par av hundarna till några utställningar som jag verkligen ser fram emot
- har cyklat med Solo igår och vi klarade det galant
- somnar trygg på kvällen med att alla tre hundarna är friska, är fullvaccinerade inför sommarens aktiviteter, är fullförsäkrade och under dagen väl motionerade
Sådana trivialiteter för en icke-hundmänniska är STORA för mig och jag uppfylls av härliga känslor inför det.
Så, är jag då en hundmänniska? Ja, det förefaller väl så!
Jag har inte massor inplanerat för hundarna denna säsong, men det lilla jag har inplanerat generar ju så mycket. De utställningar vi ska på motiverar fysisk träning, god omvårdnad, hälsokontroll, lydnadsträning och mycket mer.
Jag är ju en utställningsintresserad hundmänniska! Det är så trevligt att träffa andra hundmänniskor på dessa tillställningar. Ibland tror jag att icke-hundmänniskor fnyser åt "utställningscirkusen" och tycker att det bara handlar om skönhet. Det gör det verkligen inte! Utställning för mig är allt det jag skrivit ovan - en hund kan inte ställas ut som inte är i god fysisk form, har god hälsa och är "lydig".
Mina hundar är mitt största intresse i livet och de är min hobby!
När jag har gjort ett bra jobb med dem somnar jag gott på kvällen...
och nattlampan lyser alltjämt för Mellon <3 p="">
:-)3>